Ortorexi diagnos: Läs mer om ortorexia nervosa
Olika ätstörningar — vad är skillnaden? Ätstörning är ett samlingsnamn på flera olika psykiatriska diagnoser kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning. För den enskilda individen kan problemen ta sig väldigt olika uttryck. I diagnosen ingår även en störd kroppsupplevelse med avseende på vikt eller form. Många mår dåligt psykiskt och lider av ångest, nedstämdhet eller depression. Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning, där personen äter onormala mängder mat under en begränsad tid, och en upplevelse av att ha förlorat kontroll över ätandet. I diagnosen ingår även ett kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, till exempel genom kräkningar, missbruk av laxermedel, fasta eller överdriven motion. Hetsätningsstörning kännetecknas av upprepade episoder av hetsätning, men utan kompensatoriskt beteende. Lidandet vid dessa övriga ätstörningar är oftast minst lika allvarligt som vid anorexi, bulimi eller hetsätningsstörning.
Psykologer som arbetar hos Mindler Vi har flera psykologer som kan hjälpa dig Se alla psykologer Vad är ortorexi? Ortorexi är en term som används för att beskriva en fixering vid att äta hälsosam mat. Människor som lider av ortorexi har en överdriven och besatt oro för att äta "ren" eller "perfekt" mat. Dessa personer kallas för ortorektiker och upplevs ofta utåt sett som väldigt måna om sin hälsa, sitt matintag och sin träning. Bakom denna hälsosamma fasad gömmer sig ofta en begränsad individ. Många gånger ersätts vardagliga ting med träning och löpturer, eller för att planera och väga sin nästa måltid. Ortorexi är också många gånger en inkörsport till andra ätstörningar som anorexi och bulimi. I många andra former av ätstörningar handlar tankarna och det tvångsmässiga beteendet ofta om mat, vilket även stämmer väl hos en ortorektiker. Skillnaden är att en ortorektiker också i kombination har en överdriven fixering vid träning.
I Sverige används begreppet i nyhetsmedia, på Internet, i böcker och andra publikationer dock på ett annat sätt än i andra länder, och annorlunda än det ursprungligen avsågs. Här har det blivit en beteckning på överdriven träning i kombination med strikt kosthållning. Ursprungligen internationellt så finns träning inte alls med i definitionen av ortorexi, i den mån det alls finns en enhetlig definition. Det kan visserligen bero på hur man definierar ätstörning, men om man utgår från de ätstörningar som är beskrivna i de manualer som används av sjukvården och psykiatrin, världshälsoorganisationens International Classification of Diseases, ICD, och Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM, som ges ut av American Psychiatric Association, så nämns inte ortorexi. Ortorexi är alltså inte en formell ätstörning som inkluderas i de dokument där vedertagna definitioner av psykisk ohälsa finns. Det nämns heller inte i den senaste, DSM Personer med diagnostiserad ätstörning hänvisar ofta till innehållet i maten, det är väldigt viktigt för många hur maten är sammansatt och tillredd, så det handlar inte bara om mängden mat.
Ortorexi diagnos:
Vårdgivare Vad är ortorexi? Ortorexi klassas ofta som en ätstörning, och innebär att en person har en tvångsmässig relation till träning och nyttig mat. Läs mer. Ortorexi är ingen formell diagnos i dagens läge, men det brukar ändå ofta klassas som en ätstörning. Det innebär att man har så kallad träningsnarkomani och samtidigt ett överdrivet fokus på att äta nyttigt. En person med ortorexi upplevs som hälsosam av andra, men är egentligen en väldigt begränsad individ som ersätter många saker i vardagen med träning och måltidsplanering. Du kan få ortorexi även om du inte har någon annan ätstörning, men det är i många fall en inkörsport till anorexi eller bulimi. Vad menas med ortorexi? Ordet ortorexi kommer från grekiskans orthos och orexis, som betyder renlärig och aptit. Hur många lider av ortorexi? Det behövs dock fler studier för att kunna säkerställa detta. Hur vet man att man har ortorexi? En tvångsmässig inställning till kost och träning kan yttra sig på olika sätt, exempelvis: ditt beteende kring kost och träning påverkar dina relationer eller ditt arbete dina regler kring träning och kost har successivt blivit striktare du tränar flera gånger om dagen du blir irriterad, rastlös eller får ångest om du missar ett träningspass du har en negativ bild av dig själv och din kropp du följer en strikt diet trots att det ger konsekvenser för hälsan du blir aldrig nöjd med dina prestationer trots att din vardag kretsar kring hälsan.