Skogskunskap gallring: gallra jord
Gallra granskog
Gallring är den arealmässigt största åtgärden i svenskt skogsbruk. Gallringen ger skogsägaren inkomster tidigt under omloppstiden, och bidrar dessutom till att öka värdet på den skog som står kvar. Med gallringen får de lämnade huvudstammarna mer utrymme att växa och bli grova, vilket har stor betydelse för beståndets värde vid slutavverkningen. När och hur en gallring utförs påverkar både åtgärdens lönsamhet och beståndets fortsatta utveckling. Gallringsplan är ett beslutsstöd som hjälper skogsägare att planera gallring och slutavverkning. Programmet analyserar hur olika gallringsalternativ påverkar beståndets utveckling och virkesuttag över tiden. Gallringsplan är i första hand avsedd för välröjda, likåldriga och barrdominerade skogar. Användaren börjar med att mata in uppgifter om beståndets utgångsläge: trädslagsblandning, grundyta, stamantal och två av de tre faktorerna ståndortsindex, totalålder och övre höjd. Här finns möjlighet att jämföra till exempel effekten av röjning genom att mata in ett högre eller lägre stamantal.
Inställningar för kakor
Naturlig föryngring av tall och gran Den unga skogen formas — ungskogsfasen Ungskogsfasen kallas den period från det att plantorna når över brösthöjd 1,3 m till dess att de passerar runt 7 meters medelhöjd. Under denna period är röjning — alltså utglesning av de unga träden — den dominerande skötselåtgärden. Syftet med röjningen är framförallt att reglera sammansättningen av trädslag och koncentrera tillväxten till träd man vill ska forma det framtida skogsbeståndet. Röjning kan göras på olika sätt, men den sker idag mekaniskt — alltså manuellt av personer med röjmotorsåg. Läs mer: Skogsskötselserien om Röjning Den växande skogen vårdas — gallringsfasen När träden har blivit mellan 12 och 22 meter höga behöver beståndet oftast gallras — alltså glesas ur. Skillnaden mot röjning är att träden nu är så stora att virket kan tas tillvara och ger en inkomst till skogsägaren. Gallringen görs på olika sätt beroende på hur beståndet ser ut och vad målet är med det framtida beståndet.
Grundyta gallring
Skogsskötselserien Skogsskötselserien — fördjupade kunskaper om skogsskötsel Skogsskötselserien är en sammanställning av kunskap om skogsskötsel, skriven av forskare och därefter redaktionellt bearbetad. I 22 kapitel ger Skogsskötselserien den teoretiska grunden till skogsskötselns praktiska tillämpningar. Serien finns bara publicerad på nätet där du kan ladda ner kapitlen som pdf-filer. Skogsskötselserien används som lärobok vid skogliga utbildningar, av yrkesverksamma i skogsbruket och angränsande verksamheter och av skogsägare. Ett bra komplement till serien är den digitala tjänsten Skogskunskap som tillhandahåller fakta om skogens skötsel, men också instruktioner och digitala verktyg. Skogsskötselns grunder och samband Skogshushållning innebär att man planerar nyttjandet av skogens alla nyttigheter. Inventering och beskrivningar av skogen är nödvändiga underlag och ligger till grund för skogsskötselåtgärder. Det här kapitlet beskriver skogsskötselns många termer och begrepp.
Gallringsplan - det enkla sättet att planera gallringen
Gallring Gallring När du gallrar tar du bort träd av dålig kvalitet för att skapa bättre förutsättningar för andra träd. Gallring gör du i bestånd som är ungefär 12 meter och högre. Det vanliga är att gallra mellan en och tre gånger under en omloppstid. Genom att gallra ger du också beståndet ökad motståndskraft mot olika skador. Du kan reglera blandningen av trädslag utifrån växtplatsens förutsättningar och den inriktning du har för din produktion. Tillväxten i beståndet ökar inte efter gallring men de kvarlämnade stammarnas diameterutveckling snabbas på, vilket vanligen förbättrar det ekonomiska utbytet i kommande avverkningar. Ett välgallrat bestånd blir mer robust och ger större valfrihet i beslut om tidpunkt för föryngringsavverkning. Gallring ger normalt ett ekonomiskt överskott. Undantaget är förstagallringar i dåligt röjda bestånd. Nästan all gallring görs med gallringsskördare där föraren från maskinen väljer vilka träd som ska avverkas respektive lämnas.