Hierarki samhälle: hierarkin
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Social stratifiering är ett begrepp inom sociologi och arkeologi [1] som avser den hierarkiska strukturen i ett samhälle som delar upp människorna i klasser , grupper , kaster eller någon annan form av strata. I alla samhällen där opersonliga kontakter förekommer finns någon form av social stratifiering, men hierarkins konstruktion varierar kraftigt mellan olika samhällen. Värderingen av den sociala stratifieringens betydelse varierar kraftigt mellan olika ideologier. Funktionalister och strukturalister menar att eftersom social stratifiering existerar i de flesta samhällen måste någon form av hierarki vara bra eller nödvändig för samhällets stabilitet. Konfliktteoretiker menar istället att stratifieringen i många samhällen orsakar en brist på social mobilitet samtidigt som den gör resurserna svårtillgängliga.
Hierarki samhälle:
En hierarki brukar visualiseras genom en pyramid eller en triangel, som åskådliggör dels ordningen, dels mängden av personer i olika skikt av organisationen: det blir färre och färre mot toppen och fler mot basen. Likt en pyramid "rapporterar" den som sägs ligga under någon annan i den hierarkiska ordningen till den som ligger närmast över denne. Den hierarkiska ordningen blir tydligare i större organisationer där makt, eller ansvar, sker i flera nivåer. Det leder till att det skapas hierarkiska system där processen att fatta beslut blir längre. I större företag finns ofta en strikt formell hierarki där man avgränsar det område någon bestämmer över i koncern , bolag , dotterbolag , sektioner, avdelningar och grupper. På senare år har andra organisationsformer prövats, och det har strävats efter en mer direkt demokratisk ordning. Bland annat anarkister och vissa socialister menar i regel att organisationsformen är odemokratisk och ojämlik.
Hierarki förklaring
Facebook Twitter Mail Skriv ut Av det moderna samhällets tilltagande organisering följer ett allt mer hierarkiserat samhälle, menar Thomas Diefenbach i boken Hierarchy and Organisation. Uppfattningen att samhällslivet blir allt mer hierarkiskt kan möjligen vara överraskande för den som ser de senaste decennierna som en period där allt fler är verksamma i kunskapsintensiva företag och organisationer som kännetecknas av platta strukturer och arbetsuppgifter med stort självbestämmande. De flesta av oss är nog överens om att arbetsfördelning är bra. Genom att vi finner former för att inte behöva tillverka allt från mat till kläder och andra nödvändigheter själva har arbetsfördelning och specialisering möjliggjort en välståndsutveckling som knappast ens var tänktbar för några hundra år sedan. Adam Smiths förklaring är väl känd: knappnålstillverkningen kunde inte bara effektiviseras genom att arbetsmomenten delades upp, det bidrog även till innovation.
Hierarki engelska
Sociala strukturer Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle. Ett socialt stånd är en form av social skiktning fördelning som innebär att orättvisor mellan grupper av människor finns inskrivna i lagen. Exempel på detta är adel , präster, borgare och bönder som utgjorde de fyra stånden i Sverige förr i tiden. Vid sidan av sociala stånd kan sociala strukturer även belysas med samhällsklasser. Klasser baseras i huvudsak på beständiga ekonomiska skillnader och orättvisor i samhället. I de flesta samhällen finns flera olika klasser. I ett modernt samhälle talar man t. Men det var först under forntiden i samband med att stater började växa fram, som det uppstod stora skillnader i makt och rikedom mellan folk. Jordbruksrevolutionen skapade ett ojämlikt samhälle Den amerikanske historikern David Christian hävdar att "allt tyder på att de flesta människor för det allra mesta levde på existensminimum under hela den agrara jordbruks eran" s.