Olika typer av växter: vad behöver växterna för att kunna leva
Olika typer av växter:
Sporväxter och fröväxter
Blomväxter gömfröiga växter Växtriket Plantae är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken. Studiet av växtriket kallas botanik. De gröna växterna indelas i divisioner och kan enkelt indelas i grönalger , mossor och kärlväxter. Kärlväxterna är antingen kärlkryptogamer eller fröväxter. Fröväxterna delas i sin tur upp i gymnospermer och angiospermer. Växter, liksom alger är i allmänhet fotoautotrofa organismer, det vill säga organismer som själva med hjälp av solljus genom fotosyntes bildar sin föda från oorganiska ämnen, men det finns också parasitiska växter som tallört , halvparasitiska växter som mistel och köttätande växter , som venus flugfälla och sileshår. Aristoteles delade in alla levande väsen i växter, som inte rör sig eller har sinnesorgan, och djur. Den äldsta bevarade teckningen av en växt återfinns i Johnson-papyrusen. I Linnés system delades organismerna in i Vegetabilia senare Plantae och Animalia. Senare blev det mer uppenbart att ytterligare indelning behövdes, vilket resulterade i att svampar och alger flyttades ut ur riket växter.
Det vanligaste är den vetenskapliga klassificeringen, som placerar dem i en av flera huvudgrupper. Dessa grupper är: mossor, levermossor, hornmossor, ormbunkar, lycofyter, gymnospermer och angiospermer. Var och en av dessa grupper har unika egenskaper som bidrar till att skilja den från de andra. Mossor Mossor är små, gröna växter som vanligtvis växer i täta mattor eller klumpar. De har mycket enkla blad och saknar riktiga stammar eller rötter. Mossor förökar sig med hjälp av sporer i stället för frön. Levermossa Levermossa är en annan typ av små, gröna växter. Liksom mossor växer de ofta i täta mattor eller klumpar. Levermossa har ännu enklare blad än mossor, och även de förökar sig med hjälp av sporer. Hornsorterna Hornsorterna liknar leversorterna, men de har spetsigare blad. De tenderar också att växa på mer öppna områden än mossor och levermossor. Hornsorterna förökar sig också med hjälp av sporer. Ormbunkar Ormbunkar är lite större och mer komplexa än mossor, levermossor och hornmossor.
Varför är växter gröna
De andra tre hittar vi såväl på marken som på trädens stammar och grenar. Många av skogens marksvampar lever ihop med träden eller med andra växter. Detta kallas mykorrhiza och innebär ett samarbete under markytan som både träd och svamp har stor nytta av. På samma sätt samarbetar vissa svampar med alger i dubbelorganismer som vi kallar lavar. Många människor går på hösten ut i skogarna för att plocka svamp till olika maträtter. Några av skogens populäraste matsvampar hittar du här. Gran De lätta pollenkornen flyger med vinden flera hundra meter eller mer och når på så sätt honblomställningarna på närstående granar. Granen har hon- och hanblommor i olika samlingar men på samma träd. Honblomsamlingarna sitter högt upp i trädet och ser redan vid blomningen ut som små kottar men är riktade uppåt istället för nedåt. Det är vinden som för pollenkornen från hanblomställningarna på ett träd till honblommorna på ett annat i närheten. Hanhänge av gran. Dessa är röda när de är omogna men den röda färgen försvinner när de mognar och börjar släppa ut pollen se ovan.
För miljoner år sedan täcktes hela jorden av stora ormbunksskogar. Denna typ av skogar dominerade jorden i miljoner år. För att detta skulle vara möjligt hade ormbunksväxterna rötter och kärl. Kärlen är växtens vattenledningar där vatten transporteras från rötterna till växtens alla delar. Fröväxter Till fröväxter räknas gräs, buskar, träd och växter som blommar. Dessa utvecklades långt efter sporväxterna. Barrträden kom först och därefter kom växter med blommor. Blommorna lockar till sig insekter som hjälper växten med pollineringen. Fördelen med frön framför sporer, är att fröet har ett skyddande skal som innehåller näring, vilket hjälper fröet till en bra start i livet. Frukter och frön är ofta utformade så att de enkelt sprids. En del sprids med djur, som äter dem, eller genom att de fastnar i djurens päls. Andra frön sprids med vind eller med vatten. Fröväxter kan också föröka sig könlöst. De sänder då ut utlöpare som slår rot i närheten av den ursprungliga växten.