Ångest vid mens: medicin mot pms receptfritt
Hantera flickvän med pms
Sömnsvårigheter Svullnad i kroppen För att få diagnosen PMDS, vilken ofta beskrivs som en svårare form av PMS, krävs det att du har minst fem av symptomen ovan och att minst ett av dessa ingår bland de fyra första i listan. Forskare tror att besvären kan bero på de ämnen som bildas när progesteron, en typ av hormon, bryts ner. När du har ägglossning ökar halten av progesteron i kroppen för att sedan avta igen efter ungefär 2 veckor, om du inte blir gravid. Eftersom besvären är kopplade till menscykeln, försvinner de när du kommer i klimakteriet och slutar få mens. I vissa fall kan samtalsterapi som KBT hjälpa. Om du är stressad, kan mindfulness eller avslappningsövningar vara effektiva för att må lite bättre. Vätskedrivande läkemedel: Vissa vätskedrivande läkemedel kan minska besvären genom att blockera effekten av vissa hormoner. Antidepressiva läkemedel: Om du har PMDS, kan vissa antidepressiva läkemedel vara ett bra alternativ, eftersom de lindrar ångest- och depressionssymptom.
Aggressiv pms
Lider du av stark oro och ångest kan du ha PMDS. Vanligtvis mår man som sämst veckan innan mens. Din kropp går igenom stora förändringar och egentligen skulle det vara konstigt om vi inte kände av det. Innan en menstruation kan din livmoder dubblera sin storlek och dina äggstockar är extra stora kring ägglossning, säger Åsa Lessing, barnmorska hos Min Doktor och fortsätter: — Allt som händer i kroppen retar även tarmarna och många upplever att de har extra känsliga tarmar vid menstruation, till exempel att de är uppsvullna eller känner sig dåliga i magen. Symptom på PMS är nedstämdhet, humörsvängningar, oro och ångest , irritation och lättretlighet, energilöshet, sötsug, huvudvärk , sömnsvårigheter och svullnad i kroppen. Diagnosen PMDS — premenstruellt dysforiskt syndrom — är som en svårare form av PMS där en del kvinnor får depressionssymptom och kan känna sig personlighetsförändrade. Man brukar säga att personer som lider av minst fem av symptomen i listan, varav ett är något av de första, har PMDS.
Depression menstruation
Alternativen sträcker sig från huskurer till medicinering. Det kan vara användbart att hålla koll på symtom före och under mens för att hjälpa en läkare eller barnmorska att bekräfta en diagnos och skapa en behandlingsplan. Människor kan föra en dagbok över sitt mående och sin cykel, eller så kan de använda en mens-app. Kost- och livsstilsförändringar kan hjälpa till vid mild PMS. I svårare fall, eller för PMDD, är det osannolikt att enbart huskurer gör någon betydande skillnad. Men de kan hjälpa när individer kombinerar dem med andra behandlingar. Potentiella hemmabehandlingar inkluderar: äta en balanserad kost och begränsa intaget av socker, fett, salt, raffinerade kolhydrater och alkohol träna regelbundet få tillräckligt med sömn och hålla ett regelbundet sömnschema minska stress genom att eliminera källor till stress där det är möjligt och träna yoga och mindfulness Kosttillskott kan också hjälpa. Forskning tyder på att ett kalciumtillskott kan minska PMS-relaterade symtom, inklusive depression, trötthet och aptitförändringar.
Ångest vid mens:
PMS – vanligt problem som går att lindra
Om du fyller i dagboken i några månader borde du snart kunna se om perioderna av ökad oro och ångest beror på PMS eller inte. De jobbiga känslorna försvinner ju inte för det, men en del mår faktiskt lite bättre bara av att få bekräftat vad de beror på och vetskapen att det blir bättre efter mensen. Fem tips som kan göra det lättare att hantera oro och ångest vid PMS och PMDS Stresshantering: Lär dig tekniker för att hantera stress , som djupandning, progressiv muskelavslappning, mindfulness och meditation. Regelbunden motion: Motion har positiva effekter på både fysisk och psykisk hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet, som promenader, löpning, yoga eller simning kan hjälpa till att minska stress, förbättra humöret och lindra ångest. Hälsosam kost: En hälsosam kost kan bidra till att stabilisera humöret och öka den allmänna känslan av välbefinnande. Försök att äta regelbundet och gärna en balanserad kost med mycket frukt, grönsaker, fullkorn och hälsosamma proteiner och fetter.