Mat fakta: rolig fakta om mat
Olika typer av mat
Studier pekar på att maten är en större potentiell variabel för ohälsa än både rökning och alkohol. Maten hamnar i tarmarna och från tarmarna utsöndras ämnen, beroende på vad vi stoppar i oss, som sedan påverkar en rad organ inklusive hjärnan, vilket innebär att vad vi äter inverkar på hur vi mår psykiskt. Den typiska invändningen mot att tänka på vad man äter är att man inte kan unna sig god mat, med försämrad livskvalitet som följd. Detta resonemang har sina poänger och medvetenheten kring mat ska inte övergå i ortorexi. Men det finns argument som är starkare. Genom att äta nyttigt mår vi ofta bättre, vilket knappast försämrar livskvaliteten. Dessutom kan vi faktiskt unna oss goda och onyttiga saker ibland om vi vet att vårt matintag vilar på en hälsosam bas. Det bästa för hälsan och själen är troligtvis att hitta en balans mellan försakande och unnande. Mattestet ger poängen 0 till på hur nyttig din kost är. Om hur mat omnämns Matfakta. Ett ord som ofta används ihop med mat är "mirakel".
Lättläst Fakta om hälsosam kost Vad vi äter påverkar hur vi mår och vår matmiljö kan påverka vad vi väljer att äta. Här har vi samlat rekommendationer och forskning på området om kost. I vårt arbete utgår vi alltid från rekommendationerna i de Nordiska Näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets kostråd [1]. De Nordiska Näringsrekommendationerna, NNR , är den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om mat och hälsa [2]. I NNR beskrivs matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt. NNR är grunden för kostråden i Sverige och de nordiska länderna. Vill du veta mer om NNR ? Besök Livsmedelsverket: Näringsrekommendationer. Barn och ungdomar har idag en god kunskap kring vad kroppen behöver för att må bra. De känner ofta till att de bör äta mer av fullkorn, fisk, frukt och grönsaker och mindre av godis, snacks och läsk. Trots detta äter de flesta vanligtvis mjukt, vitt bröd och endast 4 av 10 anger att de ätit grönsaker varje dag den senaste veckan [3].
Mat wikipedia
Historia om mat och matvanor M Bild: Jastrow Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Romersk mosaik från talet e. Historia om mat, kryddor och matvanor Vår mat har format den civilisation vi lever i. De första människorna av vår art, homo sapiens , levde som samlare och jägare. De samlade ätliga växter och rötter och jagade små och stora djur. Men människorna producerade ingen egen mat förrän människan började bli bofast, omkring år 10 f. I små byar odlade invånarna säd och födde upp djur för att få mjölk och kött. Att människan började producera sin egen mat kallas ibland jordbruksrevolutionen och är en av de största förändringarna i historien om människans föda. Vår mat har format den civilisation vi lever i. Kr upptäckte jordbrukare i den bördiga halvmånen vid Persiska viken att konstbevattning gav bättre skördar. Men metoden hade en nackdel. Jorden lakades ur och förlorade sin bördighet om inte bevattningen sköttes på exakt rätt sätt.
Mat fakta:
För andra betydelser, se Mat olika betydelser. Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Exempel på mat från växtriket Joachim Beuckelaer , Mat är en substans som intages av organismer för att få i sig näring och syftar vanligen på de näringsmedel som människor äter, kallad livsmedel. Mat är oftast av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung , men flera undantag finns. Mat är inte bara fysiologiskt nödvändigt för mänsklig överlevnad utan har också många viktiga sociala och kulturella funktioner. Mat omgärdas ofta av sociala, kulturella och religiösa konventioner som i varierande grad reglerar vad som äts, samt var och hur det äts. Det är vanligt att konventionerna varierar i olika delar av världen och för olika samhällsklasser. En del konventioner är direkt relaterade till frågor om hur man bör handskas med mat för att undvika matförgiftning medan andra agerar statusmarkör för att markera en individs samhällsklass.