Skillnad på ms och als: har jag ms? test
Diffusa symtom ms
Men livet gick vidare. Paret byggde hus, gifte sig och när sjukdomsförloppet började sakta ner bestämde de sig gemensamt för att försöka skaffa barn. Jag mådde så bra och hade börjat vänja mig vid livet som sjuk, säger Fia. I dag är dottern fyra år. En glad och öppen tjej med stark vilja som trots att hon vuxit upp med många assistenter i hemmet, vet exakt vem som är hennes mamma. Hon kryper gärna upp i permobilen och myser en stund i Fias knä. För Fia är dottern ett lyckopiller. Men att sitta stilla och vara mamma på heltid räcker inte för Fia, som alltid älskat att röra på sig. Tidigare red hon men rädslan för hästar har gjort att hon hellre åker nerför skidbackarna med hjälp av en så kallad biski, en stabil sits monterad på två skidor. På så sätt kan hon komma ut och ägna sig åt vintersport tillsammans med sin familj. Nytt för i år är att hon är ledare i dottern Frejas gymnastikgrupp i Borlänge. Intensivt och full fart, precis som jag vill ha det!
Skillnad på ms och als:
Mina första ms-symtom
Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr. Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov. Läs mer om symtom, förlopp och olika varianter av MS. Vad är multipel skleros? Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste.
Multipel skleros (MS)
Publicerad: Uppdaterad: Ny sjukdomsmodell för ALS och MS underlättar läkemedelsutveckling Bild: Rubrik: Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny sjukdomsmodell för neurodegenerativa sjukdomar såsom ALS och MS, som kan användas för att utveckla nya immunterapier. Modellen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Immunology. I alla organ i kroppen finns makrofager, en typ av celler som ingår i immunförsvaret. Makrofager äter upp främmande celler såsom bakterier. Men makrofagerna är också specialiserade efter det organ de verkar i och kallas i hjärnan för mikroglia. Forskarna tror att specialiseringen till mikroglia styrs av cytokinet TGF-β, ett slags protein. Deltar i nervcellskommunikation I en frisk hjärna deltar mikroglia bland annat i kommunikationen mellan nervcellerna och omsättningen av myelin, den isolerande stödjevävnad på nervcellernas utskott som gör att en nervimpuls kan fortplanta sig. Vid sjukdomar som MS och ALS kan en annan typ av immunceller kallade monocyter ta sig in i hjärnan via blodbanan, omvandlas till inflammatoriska celler och orsaka skador på nervcellerna och myelinet.
37-åriga småbarnsmamman Fia har både MS och ALS
Sjukdomen kännetecknas av en förlust av de faktiska motorneuronerna i ryggmärgen, vilket orsakar symtom som svaghet och försämring i armar, ben, mun och hals. Eftersom nervcellerna är förlorade kan de inte längre skicka impulser till musklerna. Detta resulterar i sekundär atrofi amyotrofi hos musklerna som styrs av dessa celler. Det är härdningen av ryggens laterala kolonner som ger namnet "lateral skleros" till sjukdomen. Även om ALS påverkar båda sidor av kroppen, kan atrofi börja på ena sidan och bli symmetrisk när sjukdomen fortskrider. ALS har ingen inverkan på människans intellektuella resonemang, vision, hörsel eller känslor av smak, lukt eller beröring. I de flesta fall påverkar det inte sexuella, tarm- eller blåsfunktioner. Det finns ingen bot för ALS och det finns ingen effektiv behandling för att stoppa eller återvända sjukdomsprogressionen. De flesta människor kan förvänta sig att de har normal eller nästan normal livslängd tack vare förbättringar av behandling av symtom och andra behandlingar.