Skolverket gymnasieskolan: skolverket bedömningsstöd
Skolverket
Informationen är uppdaterad utifrån det som gäller för gymnasieskolan efter 1 juli Gy25 Om gymnasieskolan Ungdomar som har gått klart grundskolan kan fortsätta att studera i gymnasieskolan, som är frivillig och inte kostar något. Det finns både yrkesprogram och högskoleförberedande program inom gymnasieskolan. Gymnasieskolan vänder sig till dig som är mellan 16 och 20 år. Du kan börja gymnasieskolan senast under vårterminen det år du fyller 20 år. Gymnasieskolan är frivillig och avgiftsfri. I gymnasieskolan studerar du bland annat ämnen som svenska, matematik, engelska och samhällskunskap. Dessutom väljer du ett eller flera ämnesområden att fördjupa dig i. Du får en bred kunskapsbas och utvecklar förmågor som problemlösning, kritiskt tänkande och kommunikation för att bli förberedd för vidare studier eller arbetslivet efter gymnasieskolan. Nationella program Det finns totalt 18 nationella gymnasieprogram, varav sex högskoleförberedande program och 12 yrkesprogram.
Lagar och styrdokument i gymnasieskolan
Gymnasieskolan För unga mellan 16 och 20 år. Ungdomar som avslutat grundskolan kan välja att fortsätta studera i gymnasieskolan som är frivillig och avgiftsfri. Gymnasieskolan består främst av nationella program och introduktionsprogram. Gymnasieskolan vänder sig till dig som är mellan 16 och 20 år. Du kan börja gymnasieskolan senast det år du fyller 20 år. Efter att du fyllt 20 år finns det möjlighet att studera inom vuxenutbildning. Gymnasieskolan är frivillig och avgiftsfri. Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Gymnasieskolor kan organiseras på olika sätt Det finns kommunala, fristående och landstingsdrivna gymnasieskolor. Alla skolor är skyldiga att följa skollagen, bland annat när det gäller utbildningsinnehåll och betygssättning.
Utbildningsguiden skolverket gymnasieskolan
Lagar och styrdokument i gymnasieskolan Gymnasieskolan regleras av Skollagen och flera andra lagar, förordningar, internationella konventioner och överenskommelser. Skollagen reglerar skyldigheter och rättigheter Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skolväsendet samt om vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. I Skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I Skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Skollagen beslutas av riksdagen. Det finns fler lagar som påverkar skolan Det finns många andra lagar som påverkar verksamheten i skolan. Det finns också förordningar som reglerar de olika skolformerna och internationella konventioner och överenskommelser som Sverige förbundit sig att följa och som påverkar skolan. Du kan läsa om de olika lagarna och förordningarna på Skolverkets webbplats: Skollagen och förordningar - Skolverket Läroplaner Läroplanen styr undervisningen i skolan.
Skolverket logga in
Uppföljningar inom gymnasieskolan Skolverket har i uppdrag av regeringen att följa utvecklingen i gymnasieskolan. Här hittar du de senaste rapporterna. Gymnasieskolans högskoleförberedelse Rapporten ger en bild av i vilken utsträckning och på vilket sätt utbildningen på gymnasieskolans högskoleförberedande program förbereder elever för studier på högskolor och universitet. Den bygger på intervjuer med studenter och personal på en samhällsvetenskaplig och två tekniska högskoleutbildningar, fördelade på tre lärosäten. Självständighet, motivation och intresse lyfts fram av högskolelärare och övrig personal som särskilt viktiga för att studenterna ska lyckas med sina studier. Lärarna upplever att studenternas förmåga att hantera den större frihet som högre studier innebär, att ta ansvar för och planera sina studier, har försämrats under årens lopp. Resultaten i denna intervjustudie bekräftar på många sätt tidigare undersökningar om vilka delar av gymnasieelevernas högskoleförberedelse som kan bli bättre.